Hemma igen!

Nu är det ett par veckor sedan jag kom hem från Guatemala, men det har tyvärr inte riktigt blivit tid att blogga...

Jag kom hem en måndag kväll efter (30 timmars resande!), och var hur pigg som helst på tisdagen när det var dax för jobbet! Men sen slog jetlagen till. Det var nästan stört omöjligt att komma ur sängen på morgnarna. Och jag öppnar ju ändå inte förrän kl. 10!!!

Nu har jag kommit i ordning med tidsskillnaden och med jobbet och jag har så sakteliga smält alla intryck från resan.

Värst var nog påhälsningen av skorpionparet i vårt sovrum!

Bäst var allt annat! :) Vi besökte bl. a en sybehörsaffär, som ett hål i väggen i storlek, och då fyller man på med varor från golv till tak!

Vi har sett så otroligt mycket fantastiskt att det skulle kunna fylla en hel bok, och vi har träffat så många duktiga kvinnor.

I ett av kooperativen färgar de in bambu i olika nyanser, hänger det till tork i solen och sedan väver de fantastiska bambusjalar. De finns hos Fair Monkey såklart!

På en marknad köpte vi begagnade Huipiles, det är den traditionella blusen som Mayakvinnorna har på sej. Varje by har sitt eget motiv. Jag köpte med mej några hem, de är handbroderade och otroligt vackra! Så idag började jag skapa en klänning med delar av Huipilen! Fortsättning på den processen följer inom kort!

Nya medarbetare i Guatemala!

Efter förra veckans intensiva arbete vilade vi upp oss över helgen i Panajachel, en stad vid Atitlansjön. Det är en liten stad med massor av turister. Staden påminner lite om Spanien på 80-90 - talet. Handskrivna restaurangmenyer, massor av smågrejor och turistsaker att köpa, varmt och soligt och grillos över gatorna. Absolut mysigt och avkopplande!

Vi bodde på ett hotell mitt på huvudgatan, det var helt rosa på utsidan och lika rosa på insidan. Fast ett par nyanser mildare!

I måndags åkte vi båt tvärs över sjön till en liten by som heter San Juan. Här ska vi nu bo hela veckan. Vi har träffat kvinnorna i kooperativet Adimat, de är 22 stycken och kommer från byar runt omkring. I San Juan har de en affär där de säljer det de skapar. Där jobbar de 4 kvinnor vi hittills har träffat, Theresa, Miriam, Delfina och Dominga.

Vi har visat dem hur vi vill att de ska sy Fair Monkeys nya kollektion av väskor. Och så har vi pratat om att det är bra att ta tillvara småbitar av tyg. Många av deras tyger är ju handvävda, så att slänga massa bitar är ju nästan som att svära i kyrkan! 

De kan använda mindre spillbitar till att sy små väskor, börsar och neccessärer, som de sedan kan sälja i butiken och på så vis få in mer pengar till kooperativet. Det här tankar som inte riktigt finns i deras medvetande.

Här hjälper Magdalena till att hänga upp ett solskydd framför Delfinas arbetsplats! Klimatet här gör att man bygger husen utan isolering och ibland utan fönster. Här hos Adimat har man byggt in innergården och lagt på ett plåttak. När det ösregnar så regnar det in på sina ställen, och då flyttar man in symaskinerna längre in, eller lägger ett tygstycke över. Skyfallen går över ganska snabbt och sen torkar det upp till dagen därpå!

Det som är väldigt trevligt med att arbeta i den här miljön är att rätt var det är kommer det en hund in och lägger sej i solen, en tupp som galer utanför och äggsjuka hönor som kacklar på, prat och skratt från husen intill och en liten pojke som blir inburen av sin storebror till mamma sömmerskan för att bli ammad! Helt olikt hemma, men samtidigt så naturligt och rätt!

Och när man kommer till hotellet efter en lång dag och mötas av denna utsikten känns det underbart! Atitlansjön omringad av vulkaner. 

Fast skorpionen vi hade på besök på fönsterblecket behöver inte komma tillbaka!!! 

På plats i Guatemala!

Efter 30 timmars resande var vi äntligen på plats i Quetzaltenango.

Efter en (inte så god) natts sömn (det skiljer 8 timmar) så begav vi oss till kooperativet Trama Textiles mitt i stan. Där träffade vi en grupp fantastiska kvinnor. De väver otroligt fina tyger som de sen förvandlar till väskor, neccessärer, sjalar mm. Jag träffade Fabiana som är sömmerska i kooperativet, och tillsammans med henne ska jag sy upp produkter som ni kommer att få se i Fair Monkeys kollektion till våren!

Jag är ganska lång i vanliga fall, men jämte Fabiana ter jag mej som en jätte! Alla (nästan) är väldigt korta, runt 150-160 cm. Mycket beror på stor fattigdom och därav dåligt med mat, vilket gör att många lider av näringsbrist, och det har i sin tur gått i arv genetiskt.

För att vi skulle komma igång med syandet så började vi med att åka till en tygaffär. 

Här fanns det tyg på både längden och tvären! Men inga sybehör, så det fick vi ta i nästa kvarter!

Nu har vi sytt i tre dagar och bitarna börjar falla på plats. Fabiana är jätteduktig, och jag lär mej vad som finns att tillgå och vad som går att göra. Jag måste också säga att min spanska har utökats med flera nya ord. Både fackord och konversation.

Ikväll skulle vi gått ut för att äta, men strömmen gick när vi var på hotellet, och här i Guatemala bör man inte vandra runt när det är mörkt, det är ganska mycket kriminalitet här. Och när strömmen väl kom tillbaka så började regnandet! Det är regnperiod och det regnar verkligen!!! Så vår middag ikväll blev varsin mango och en handfull plommon! Men annars måste jag säga att all mat här är riktigt, riktigt god!

Följ oss gärna på Facebook för fler uppdateringar! Hasta luego!